Little

Jag kan bara beskriva utifrån mig själv, jag är ny och håller fortfarande på att förstå min Lilla. ^.^

Att vara en Little, eller Liten, är att låta sitt "inre barn" komma ut och leka. Vissa har den sidan väldigt nära och identifierar sig mer i den än i det som är vuxet. För mig är den stora rollen jag spelar Den Vuxna. Den ansvarstagande, planerande, lågmälda och grå. Och inuti har jag en färgsprakande, sprallig och busig Liten som bankar på och vill komma ut och leka. ^.^ 

En Liten har oftast känslorna utanpå, oavsett om hen är i Littlemode eller inte. Känslostormar av både det positiva och negativa slaget är vanligt förekommande. Och det är precis lika jobbigt för den Lilla som det är för den Stora/Caregiver/Daddy/Mommy, vilket är viktigt för båda parter (i de fall det finns) att komma ihåg. En liten ställer inte till med stora scener för att få uppmärksamhet eller få sin vilja igenom. Vi känner allt så intensivt att det är svårt att kontrollera. Oftast förstår vi hur orimliga våra krav var, när vi har fått en varm och lång kram och en chans att lugnt prata ut. Det vill säga, de vanliga spelreglerna i en relation är out the door, long gone and never coming back. Här handlar det om att bemöta sin Lilla på den nivå hen är, den Stora måste minnas att det är just hen som är stor och vuxen. 

Det är inte ovanligt att en Liten springer och gömmer sig i den vuxna när hen känner sig otrygg. Då behöver hen mycket kärlek, värme och förståelse från sin Stora för att våga smyga sig fram igen.

Det Lilla triggas oftast av olika saker som personen förknippar med sin lilla sida. Det kan vara allt från ord, kläder, sånger till gosedjur eller sin Storas blotta närvaro. 

Alla Littles har sitt egna, individuella förhållningsätt till sin lilla sida. För vissa är det alldeles naturligt och andra kan ha kämpat länge med att förtrycka den. Jag kan säga av erfarenhet att det fungerar väldigt dåligt att förpassa sin Lilla in i en mörk vrå och låsa dörren. För mig är litenheten en stor del av livsgnistan. En sådan enkel sak som att ha barnsliga strumpor på mig gör en skillnad. 

Att vara liten innebär för mig, att jag sover med mina gosedjur och suger på tummen, att jag tittar på tecknat vilket jag stolt kan medge även i vuxenrollen. Jag pysslar och ritar i mina målarböcker, kan leka med syskonkidsen på deras nivå, blir alldeles till mig och sprallig när jag ser söta, fluffiga, rosa/lila och glittriga saker. Med flera!

Sist men inte minst. En Little behöver inte ha sex med sin Caregiver. Men det är heller inte fel om både Liten och Stor vill att deras speciella förhållande även är sexuellt.