tisdag 14 juli 2015

Beauty and the beast

Jag finner skönhet i det operfekta, det ofullständiga, det oväntade.

Skönhet i det andra förkastar, inte förstår. I det omanipulerade, äkta.

En bukett med vilda blommor och växter, komplett med en liten insekt eller två, framför växthusens felfria exemplar.

Klumpig sanning framför korrekt skriven, utsuddad, omskriven kärleksförklaring. Oläslig handstil framför digitala tryck.

Den trasiga människan som gör sitt bästa. Flickan med fräknar och tandställning som skrattar och vägrar bry sig om de som stirrar. Vänskap som föddes ur missförstånd. Kärlek som är sann, som är oförstörbar trots brister och bråk.

Ett märke, blått eller rött, som markerar ägarskap, tillhörighet. Rödgråtna ögon och tårar som smeks och pussas bort.

Ett misslyckat försök framför att bara ge upp.

Jag finner skönhet i sanning och betydelsen av den lilla gärningen. I lyckan över ett litet meddelande skrivet i sand. Det som får evigt liv i hjärtat och själen. Inte det som står och samlar damm.

Jag finner skönhet i att ligga svettig, kladdig, rufsig och trött i en röra tillsammans med den där speciella någon. Att bara vara. Att utbyta andetag med varandra. Den rusiga lyckan av att ligga i den famn där jag hör hemma.

Sanning är skönhet men skönhet är inte alltid sanning.

1 kommentar:

  1. :'( ^^
    Jag läste. Jag trodde. Jag försökte.
    Snälla ge mig en andra chans.

    SvaraRadera